tisdag 22 november 2011

självisk - javisst

...det är mitt liv...
...det är min tid...
...det är mitt hjärta...
...det är mina känslor...
...det är min energi...
...det är min kraft...
...det är mitt beslut...
...det är min framtid...

...jag kommer inte att ändra mig...
...nu när jag kan få det jag vill...
...jag kommer inte att nöja mig....
...endast det bästa är gott nog för mig...


det är mer än ett år sen,
jag har gått vidare,
anser att du borde det med,
jag mår nu bra,
du hade din chans,
men du tog den inte,
mitt beslut kommer inte att ändra sig,
jag har förändrats,
visst
jag har samma drömmar,
jag har samma mål,
men
jag har insett mitt värde,
lägg inte ditt liv på mitt samvete,
du har gjort dina egna val,
du har tagit dina egna beslut,
du hade kunnat göra annorlunda,
visst
jag kanske räddade dig
jag kanske alltid kommer vara din ängel,
jag kanske fanns för dig när du behövde mig,
men
du gav mig massa skit,
du behandlade inte mig med respekt,
du körde ditt race,
och
jag vaknade upp,
jag insåg,
när jag väl fick distans,
NU
lever jag mitt liv
för
MIG

måndag 21 november 2011

ge och ta

i relationer... oavsett vilken typ... så tycker jag att det är så viktigt med ge och ta!
bland det värsta är de personerna som förväntar sig att man alltid ska finnas där och ge av sig själv med tid, kraft, energi och uppmärksamhet... men som aldrig ger någonting tillbaka!

jag har massa bra exempel på detta, men åter igen av personliga skäl avstår jag!

om man är en givande person, så är det så lätt att man dras till de som är precis tvärtom...
man bara ger och ger och ger.... tills man stannar upp och inser... jag får ju ingenting tillbaka... jag får ju faktiskt ingen uppskattning på det jag gör!
det blir lite av ett självplågeri, man hoppas hela tiden att saker och ting kommer förändras.... men det gör de inte.... man hoppas att någon ska tycka att man är värd.... men det kommer inte att ske!
man kör slut på sig själv för någon annan skull på sin egen bekostnad! eller är det så att man helt enkelt ställer för höga krav på sig själv? eller är det så att tagaren är så mycket värd att man inte vill riskera att förlora den? vem ligger felet hos?

vad är det då som gör att vissa personer bara tar och tar och tar... men aldrig inser att de faktiskt inte ger någonting tillbaka... är det så att de till slut blir så bortskämda att de faktiskt inte förstår att det de gör är fel? eller har de aldrig begärt att man ska ge dem allt? ligger felet egentligen på givaren?
ja, jag vet inte... jag önskar att jag visste lite mer...

jag drar nu detta till det yttersta... och det är inte riktigt så illa det jag har i mina tankar... men jag vill få fram principen klart och tydligt... en tankeställare helt enkelt!

tisdag 15 november 2011

en låt om förlåt

min stora tjej skrev en låt till mig i skolan igår... vi hade ju bråkat lite på morgonen om kläderna...
helt otroligt sättet hon uttrycker sig på!

TILL MAMMA

snälla förlåt för idag, men jag var så arg på det där...  så jag vill försöka säga nu förlåt... jag vill säga det här och nu... att jag älskar dig... du betyder allt för mig!

du och jag kan bråka någon gång... men vi menar det inte i vår sång... jag vill vara sams med dig... snälla förlåt... förlåt... du är den som är mig kär!

pappa kanske är snäll men du kommer först ändå...  jag vill inte bråka med dig...  det är konstigt på något sätt... men jag är lite ledsen... här och nu...  jag vill bara säga förlåt!

du och jag kan bråka någon gång... men vi menar det inte i vår sång... jag vill vara sams med dig... snälla förlåt... förlåt... du är den som är mig kär!

man kan inte beskriva dig... det går verkligen ej... men du hade rätt... det är bara en sak jag vill säga dig... om jag inte ger det ett försök... kanske jag ej får nåt svar!

du och jag kan bråka någon gång... men vi menar det inte i vår sång... jag vill vara sams med dig... snälla förlåt... förlåt... du är den som är mig kär!

måndag 14 november 2011

omtänksamhet?

omtänksamhet lönar sig inte alltid i detta hemmet, så som säkert i många andra också...
jag tycker att när temperaturen är runt nollan så är det självklart att mössa, vantar, ev halsvärmare och överdragsbyxor åker på när barnen ska till skolan... men mina barn håller inte med... den stora tjejen skulle helst vara utan nästan alla dessa värmande tillbehör... varför? jo, för det heter att "INGEN annan har ju det"... och det är inte sant, men i hennes värld verkar det vara det... och den lilla, hon vill ha allt utom överdragsbyxorna av samma anledning... hon vill vara som ALLA andra?

det är synd att inte fler föräldrar klär på sina barn lite till, för då skulle detta inte vara något konstigt...
för mig, som kommer ihåg att jag ständigt frös om huvud, händer och ben, då ingen påminde mig och det inte alltid fanns alla de där tillbehören hemma är detta så självklart att klä på mina barn ordentligt så att de slipper att frysa!
är det kallt är det väll klart att man måste ta på kläder efter väder, det är mitt ansvar när jag skickar iväg dem... men som sagt, så går min omtänksamhet inte hem... den möts av två icke-förstående och sura barn som tycker att de vill vara som alla andra och frysa!
nu menar jag inte att ALLA barn inte har mössa och vantar, för det har de flesta... men ingen som jag såg idag hade nån form av extra byxor eller halsvärmare... och långkalsonger funkar inte så bra att ha när den mesta av tiden sitter barnen inomhus!

jag kanske tänker fel... mina barn kanske också ska gå i tunna byxor... bara för att alla andra har det och för att det ser bättre ut? för utseendet och att vara som alla andra verkar vara det som betyder nåt... och priset, ja, det är att barnen inte leker som barn gjorde förr... eller att de fryser... för det är hellre snyggt än praktiskt!?

jag lägger mig inte om hur alla andra gör, tro inte det, men jag har en önskan att det skulle vara naturligt med mer kläder när vädret är kallt eller är blött!
vinningen är att jag slipper smutsiga och blöta kläder varje dag, min tvätthög blir mindre... men för mig så hade jag hellre tagit det än att få sura barn bara för att jag bryr mig!

söndag 13 november 2011

tro, hopp och längtan

haft en kanonhelg som blev allt det jag trodde och mycket mer... vi har ätit gott, druckit gott och mått gott... vi har bowlat... fikat vid havet med vinterkylan bitande i kinderna... spelat spel... och bara varit!
nästa gång så kommer hon hit på tjejhelg och då blir det barnfritt... bara hon och jag... systrar och vänner!

jag har fått klarhet i mina tankar... hon har fått klarhet i sina tankar... jag vet... hon vet... det känns skönt!

jag vill känna tro... för det sista som överger är hoppet... och den starkaste drivkraften är längtan...



fredag 11 november 2011

mmm

det händer mycket just nu, men tyvärr är de för personliga för att nämnas i denna bloggen!

jag kan säga att jag mår mycket bättre nu när jag har tagit lite beslut och insett att det finns en chans att få det mitt hjärta vill om jag bara vågar!
har släppt lite på vissa saker som jag önskade att jag slapp då jag kommit till insikt att vissa saker inte går att förändra i nuläget trots att hjärtat vill annorlunda!
energin är slut och jag hoppas att den ska komma tillbaka snart igen!

nu ska jag hämta mina tjejer och överraska dem, vi ska nämligen åka ner till min syster och barnens kusiner! de kommer bli så glada... och jag kommer verkligen att njuta av förhoppningsvis några glas vin, god mat och intressanta disskusioner och massa stim och stoj! vad annars i ett hus med 6 st tjejer!
trots att min syster och jag inte är uppväxta tillsammans så känner jag att hon är den som är mest lik mig till sätt och tankar! jag är verkligen glad att vi har så bra kontakt med varandra!

söndag 6 november 2011

varmt bad

många tankar i mitt huvud medför stenhård pressning för käkarna... omedvetet... och det får konsekvenser för min nacke som aldrig vill bli bra

så ett VARMT och skönt bad med skum... till att börja med... tänktes skulle hjälpa att slappna av.
och det gjorde det... det och lite till... efter en stund när jag skulle byta position... så kände jag kallsvetten skölja över mig och det började flimmra svart för mina ögon!

jag hann att tänka "om jag svimmar nu så druknar jag!"
så bära eller brista... hävde mig ur badkaret snabbt... fick tag i handduken i farten!
så där låg jag på golvet ENSAM... NAKEN... med flimer, kallsvettningar och illamående länge!

många tankar passerade innan jag hade svalnat och det började klarna i skallen... det var bland det otäckaste jag varit med om på länge... kände nästan en nära döden-upplevelse!

vad hade hänt om jag svimmat i badet? hade jag druknat? och när skulle nån hittat mig? USCH!!!!

nu ligger jag här på soffan.... med värmande muskelavslappnande smörja... och jag kommer aldrig mer att bada så varmt igen... speciellt inte om jag är ensam hemma!

"det är farligt att LEVA, man kan faktiskt DÖ!"

tänkande

tankarna snurrar
runt runt runt
in och ut
upp och ner
fram och bak

jag önskar att jag visste det jag inte vet

jag tänker
jag känner
jag undrar

lycklig
ledsen
arg
nöjd
glad
frustrerad
fylld
tänkande

men mest är jag TOM!

lördag 5 november 2011

torsdag 3 november 2011

riktiga vänner

en kompis frågade hur man vet vilka som är ens riktiga vänner...
... och det svaret... det kan jag...
det vet man inte förrän efteråt!
vaddå efteråt tänker du nu!
efter NÖDEN för då prövas vännen!

jag har verkligen insett vilka som är mina riktiga vänner
och jag måste säga att jag blev förvånad
för det är inte alltid de som man tror!

när jag genomgick min NÖD fick jag verkligen en chock,
för de som jag trodde skulle finnas för mig,
fanns inte alls där!

jag kände att jag inte dög när jag blev singel,
jag passade inte in i bilden längre,
först blev jag ledsen, grät massa och kände mig riktigt ensam!

men sen insåg jag att det faktiskt var andra som hörde av sig,
som faktiskt brydde sig,
och inte tyckte det gjorde nån skillnad om jag var singel eller i ett förhållande
som tyckte om mig för jag är jag!

"den som inte finns där när stormen viner...
försvinner lätt i brisen...
och när lugnet lägger sig finns inte platsen kvar"
-Mli 2010-

kärlek

LOVE

...is DIFFICULT to find...
...WONDERFUL to have...
..EASY to lose...
...and...
...HARD to forget!


min fråga är om kärleken som var så svår att hitta, och så underbar att ha,
har jag mist den och kommer det att bli svårt att glömma den?

VAKUM

onsdag 2 november 2011

svar på tal

Tjejens fråga: 
Är det inte sjukt att en kille som har sex med en massa tjejer omnämns som en grym kille... he is the man... men om en tjej gör samma sak så kallas hon en slampa?
 

Killen svar:
Man måste se det ur rätt vinkel. Om man har en nyckel som kan öppna ett lås så är det en bra nyckel. Om du har en nyckel som öppnar en massa lås så är det en riktigt grym nyckel, the master key. Men om man har ett lås som kan öppnas av vilken nyckel som helst så är det ju ett riktigt skitlås...


detta läste jag nyss på FB... så det är så män ser på det? jag träffar nog i såfall helst en kille med en bra nyckel... det räcker för mig... no master keys tack!

barn

det är ingen idé att tro att mamma ska få sovmorgon... för det kommer alltid ett varmt och mysigt element och som vill kramas... jag vaknade med ett leende när lilla tjejen kröp ner och la sin arm om mig och sa "mamma, min mamma" på det där mjuka och gosiga sättet!
sen lekte vi gör-si-gör-så... och kramades ännu mer.... det gäller ju att passa på... den stora är lite snålare med myset... fast det beror ju på vad man jämför med... vi kramas och pussas varje dag iaf!

jag älskar mina barn... ja vem älskar inte sina egna barn liksom... men jag älskar också att ha andras barn runt omkring mig... igår så lämnade jag 2 barn, men fick med mig 4 hem... jag njuter och må bra när huset är fullt och det är lek, skratt och fika!

funderar mycket på om jag skulle vilja ha fler barn... och mest beror det på att de flesta tror att jag kommer skaffa fler... om jag nu får drömprisen... för jag är ju såååååå ung!
men jag är varken för eller emot... jag är nöjd som jag har det med mina flickor... och jag ingenting som tickar i mig efter fler.... MEN... om allt klaffar, så tror jag att det kan bli förlovning, giftemål... och... barn... men än så länge kan jag inte känna den känslan alls!

tisdag 1 november 2011

lön

om man inte är motiverad för en förändring, så spelar det ingen roll hur pedagogisk och övertalande jag är. för allt jag säger kommer ju ändå bara gå in i ena örat och ut i andra... eller är det så att något faktiskt fastnar? ja, jag vet inte... men jag hoppas ju göra skillnad för det är mitt kall... mitt uppdrag... och jag gillar det! allt handlar om mål och hur jag kan möta det, det är nya utmaningar varje dag... längtar verkligen efter att få göra detta... att få lön för något jag brinner för!

måndag 31 oktober 2011

jag vet

jag vet vad jag vill...
jag vet vad jag vill ha...
jag vet vad jag söker...

MEN

jag vet inte hur jag ska finna det...
... jag bara hoppas att det finns!

FÖR

när jag väl funnit det, så kommer jag att förstå
varför det tog så lång tid
för då kommer väntan att vara värd!

OCH

just nu orkar jag ändå inte
så då kan jag likaväl ha det som jag har det
just nu just här där jag är!

söndag 30 oktober 2011

trött

åhhh... vad jag är utvilad... INTE... trött!
väcktes kl 6... båda mina tjejer låg brevid mig... en på varje sida i min 140 säng... när jag frågade varför den lilla tjejen låg där svarade hon "för att jag ÄLSKAR dig, mitt hjärtas fröjd och lilja"... och den stora tjejen yrade att den lilla tjejen gjorde si och så och sen blev det så... "fast jag ÄLSKAR dig med"... ja, det gäller ju att säga fina ord till mamma på morgonen, för de vet att jag inte vill att de sover i min säng... men med sånna kärleksförklaringar kan jag ju inget annat än att le, känna mig lycklig och myyyyysa vidare med mina element brevid mig!
SOVA... vad är det... det får man göra en dag när det regnar... och nu är det faktiskt uppehåll... jag har verkligen försökt att sova lite till... men jag kan inte somna om... helt omöjligt...
SÅ nu är det bara att gå upp och knarka lite... för huvudet värker... kanske äta lite frukost... dricka KAFFE med... det brukar jag inte göra på morgonen... eller överhuvudtaget själv... men det går nog åt! Dock så känner jag inte att energin saknas... den finns där... jag ska bara väcka den till liv!

lördag 29 oktober 2011

ge mig energi...

idag hade det varit otroligt skönt om jag hade varit 2 i 1... sååå trött och energin har runnit ur mig!

vaknade ganska pigg... trodde jag... men jag och tjejerna bråkade redan innan jag jag ens klivit upp!
"mamma... alla andra får ju, varför får inte vi..." jag orkade inte ens ta konflikten och det är olikt mig!
vi får prata sen sa jag...
efter frukosten så stressade jag runt som en yr höna, men fick inget vettigt gjort... tjatade på ena dottern att duscha... "nä, jag vill inte"... fick jag till svar... och eftersom jag inte orkade ta den första konflikten så blev jag motarbetad i den andra... men i detta huset är det MAMMA som bestämmer...  så efter lite tårar, skrik och en rumsarrest... så fick jag ett förlåt, en godtagbar ursäkt och en duschad och glad dotter tillbaka... MEN den andra var fortfarande surmulen... men det gick över... sååå...

...två glad tjejer, varav en nyduschad, och nynyduschad men icke mer pigg mamma for till stan för att hämta ut glasögonen och fortsätta jeansjakten... båda slutade bra... och en lila tröja med stjärnor till den lilla tjejen och svarta vantar med lysande grönt mönster till den stora inhandlades också!

vi fortsatte till fiket och tjejerna beställde varsin kladdkaka, en MED och en UTAN grädde... mamman var dock inte sugen på nåt... verkligen ingenting... frukosten kändes inte ens som den hade landat!
medan de fikade passade jag på att ta kort på dem och de på mig! och när jag senare visade kortet på mig för en vän var kommentaren "du ser verkligen trött och sliten ut" ... TACK för den ärligheten...  "jag är verkligen så trött som det ser ut".

när vi kom hem påmindes jag av löftet jag gjort igår... om att klippa håret på den lilla tjejen... så det var bara att ta fram saxen och sätta igång... 20 cm kortare blev det och hon var så nöjd att det strälade om henne! och när hon var klar så ville den stora tjejen också fixa till frillan... kraven var att det skulle vara kortare på ena sidan och längre på den andra... hon gav mig en utmaning... men efter en del exprimenterande så var hon så nöjd!

när vi kom till maten så ville jag bara SOVA... men äta var vi ju tvugna och fläskfilén var tinad... tur för mig att  jag har två riktigt duktiga tjejer... de fick skala potatis och morötter, duka fram finporslinet och tände ljusen på bordet... medan jag gjorde köttgrytan... och vilade emellan varven...
det blev jättegott... och det vet jag när barnen tar två gånger... då är det GOTT!
jag tog ett glas rött vin till och njöt... barnen skålade i saft... då jag missade att köpa läsk på fm.. hmm

nu ikväll har vi cyklat en runda, gått en promenad... och det hjälpte för att orka ta hand om disken, tvätta och dammsuga....

det är dagar som denna jag verkligen saknar någon i mitt liv som kan stötta upp när energin tryter... även om det händer så sällan!

nu kallar sängen... ZZZZZzzzzzzZZZZZZzzzz... och i morgon ska jag inte vakna förrän jag laddat upp energin till max... för i morgon ska vi med våra vänner till värsta lekstället... och jag tänker minsann vara med jag med och busa!

fredag 28 oktober 2011

ögonsten

måste ju visa upp vad jag kostat på mig!
en otroligt duktig tjej ha ryckt i mina ögonbryn och fixat mina ögonfransar...
och som en bonus satte hon en sten på dem!!!
jag är sjukt nööööjd!!!!
TACK för den sköna behandlingen!!!


cool mamma?

nu är ensamheten slut... ÄNTLIGEN... nu är huset fullt igen!

fick 2 sms innan jag ens åkt hemåt!
den lilla tjejen lekte med den och den stora lekte med den... så det var ju bara att åka runt och samla ihop dem!

idag var det var disco på schemat... ojojoj, va den lilla tjejen piffade till sig!!!
det var duschning, lite sminkning, klädbyte några gånger, frisyrångest, skoval...
för henne var det första discot... och om jag ska vara ärlig så trodde jag verkligen inte ens att hon tänkte gå, men jag är glad att jag hade fel... roligt att se att den blyga tjejen blommar upp ibland och vågar lite mer!

innan vi skulle gå dit så bytte jag bytte jag också kläder och fixade till håret lite... ja menar jag har ju gått en hel dag och dassat till mig... skönt att fräscha upp sig helt enkelt!
och då kom världens SUCK från den lilla tjejen...
" mamma... måste du vara så coool jämt?"... och sen suckade hon igen...
vet inte om det var en komplimang... hahaha... men jag hoppas det... hon säger ofta att hon tycker jag är COOL och det värmer en mammas hjärta... men nu var hon väl trött på sin cooola mamma och ville att hon skulle vara... hmm... mindre coool kanske!

hon och kompisarna dansade, köpte godis, dansade, sprang runt, köpte mer godis...
det var ooooootroligt länge sen man själv var i den åldern och dansade på discon!
synd att säga att jag kommer ihåg det,
men jag vet iaf att jag alltid dansade tryckare med massa söta pojkar!

när den lilla tjejens disco var slut så dök den stora upp!
mötte henne i dörren och kollade så att allt var i sin ordning,
hon hade varit hos sin kompis!
jodå, hon såg söt ut och hade pengar med sig,
så henne ska jag hämta kl 22.

just nu så sitter jag och fredagsmyyyser med mina räkningar,
och det gick ihop denna månaden också!

ser fram emot morgondagen,
då ska vi njuta
av att ensamheten inte längre råder mellan betongväggarna
och vi ska hämta ut den stora tjejens glasögon!

söndag 23 oktober 2011

down under

idag borde jag inte skriva... så jag avstår... av personliga skäl!
jag är trött, jag är ledsen och jag är nere... så... just nu känns livet som ett berg jag inte orkar bestiga, men i morgon har det nog vänt och jag kan se kullarna igen!

over and out!

lördag 22 oktober 2011

mina hjärtan

igår kväll när den stora tjejen skulle sova över hos en kompis passade jag och den lilla tjejen på att ha lite mys bara hon och jag... myskläderna åkte på... godiset åkte fram... filtarna och kuddarna placerades i soffan och tv sattes igång! vi tittade på idolerna, jag pillade henne i håret och kliade henne på ryggen... hon var nöjd och mitt hjärta var varmt!

idag när det var dags att kolla synen på den stora tjejen, lämnade vi av lillasyster hos farmor och åkte in till stan... efter att det konstaterades att hon behövde glasögon valde hon 2 tuffa bågar... superfina var de! och sen gick vi in på fiket och valde bland läckerheterna... hon valde en mega-muffins och jag ett smaskigt winerbröd UTAN sylt! sen gick vi in på affärerna och provade jeans...
jag vet inte vad som har hänt, helt plötsligt så har hon blivit en stor tjej eller så har alla jeans i garderoben krympt! hon kunde dock inte bestämma sig, så vi åkte hem utan att några jeans blev köpta... så jakten fortsätter nästa vecka igen!

ja, nu är det nästan en vecka tills jag träffar dem igen... men den kommer gå snabbt... och på fredag så är det myyys som gäller igen!

fredag 21 oktober 2011

alla lika - alla olika

kultur, religion, uppfostran, socioekonomisk status, värderingar, livssyn, familj, vänner... you name it!!

allt detta spelar en stor roll för vem du är och hur du lever...  jag har en vän i mitt liv som gör att min vy och min förståelse vidgas varje gång vi pratar.
när jag först träffade henne så hade jag en trång syn, jag var dömmande utifrån min egen syn på livet och hur man lever det!
för hon är inte som jag, hon lever inte det livet som jag lever, och då förstod jag inte hur mán kunde leva så!

MEN... så lärde jag känna HENNE som person... personen bakom allt detta... och det förändrade mitt sätt att tänka och känna!
hon är en SKATT och jag älskar HENNE verkligen!

vi har spenderat många timmar med att bara prata... hon lyssnar på mig och jag lyssnar på henne!

jag har nu vidgat mina vyer om att alla lever vi olika, men att det gör oss inte sämre personer!
nu FÖRSTÅR jag, att livet inte så svart eller vitt... det är väldigt grått också!
det som gör henne stor i mina ögon är att hon är en stark kvinna som inte låter sig påverkas av vad alla andra tycker, hon är den hon är och hon står för det!

hon är otroligt generös, omtänksam, härlig, humoristisk, vacker, underbar... jag kan fortsätta listan... och mitt liv har verkligen berikats av att fått lära känna HENNE... personen bakom alla dessa fördommar som jag hade!

torsdag 20 oktober 2011

gamla hundar

det är ganska spännande och väldigt irriterande när folk är trångsynta och inte kan utveckla sitt tankesätt... bara för att visa saker alltid har varit på ett sätt, så betyder inte det att det sättet är det bästa! utvecklingen går faktiskt framåt och då gäller det att öppna sina ögon och hänga med... vi har pratat ganska mycket om just detta... om varför det inte sker nån förändring från år till år hos vissa personer... jo, för att man alltid gör det man alltid ha gjort...

då gäller det att stanna upp och fundera på om man på ett nytt sätt kan få med personen... detta genom att fokusera på vad som är viktigast... och sen ta ett steg i taget... att nå delmål som personen känner att denne klarar... annars blir ju målet som ett berg... och vem orkar bestiga det?

nä det gäller att hitta kullar i stället... mål som inte är ouppnåliga och få med personen på dem... men hur kan man göra det när man går i samma spår som man alltid ha gjort?

jag önskar att det kunde ske lite förändrig, att man inser att det är dags för lite nytänkande och att man hänger med i utvecklingen! att man lyssnar och tar till sig och låter ett frö gro... för det är inte en lätt process att förändra det som alltid varit på ett sätt...

när jag kommer ut i arbetslivet, då kommer jag att kämpa för dessa förändringar... jag vill jobba mot det som jag tror på... att fokusera på rätt saker och inte låta mig dras med i något bara för att det alltid har varit så...

jag vill göra skillnad!!

måndag 17 oktober 2011

livet är här och nu

jag har drömmar, jag har visioner... jag vill sluta plugga, få ett jobb som jag trivs med,  ha en inkomst som är bra, jag vill köpa ett fint hus som jag kan trivas i och må bra i tillsammans med min familj... då kan det riktiga livet börja... eller?!

näääää... vänta lite nu... jag missar ju någonting!

visst... jag är i en zoon i mitt liv som jag inte riktigt är nöjd med...  zoonen mellan det som varit och det som jag önskar skall komma... MEN... jag missar att leva i nuet... för livet... det är här och nu!

jag HAR två underbara tjejer som visserligen bara är hos mig varannan vecka men då kan jag spendera ännu mer tid och kärlek på dem när de väl är här!
jag HAR en lägenhet, visst jag är inte nån lägenhetmänniska,... mår inte alls bra mellan betongväggar... men den är superfräsch, stilren och lugn!
jag HAR pengar, visserligen inga mängder men jag klarar att betala räkningarna och maten varje månad och jag har en buffert ifall nåt skulle hända!

och som en bonus så HAR jag otroligt fina vänner och en kille som värmer mitt hjärta!

torsdag 13 oktober 2011

tacksamhet

...detta ord fyller mitt hjärta... 
jag är så tacksam att jag har så fina vänner som finns där för mig...
även om jag har så svårt att inse det...
för mig är det inte självklart att människor ställer upp...
jag tar inget förgivet...
och jag vet att jag har så svårt att ta emot hjälp!
men jag vet också att de vet hur jag funkar
och att de kan bli tokiga på:
"jag kan själv"
men i min värld så är det så det har varit...
om inte jag gör det - så händer inget!
det är svårt att ändra mitt tankesätt,
för det är sån jag är...
jag ger hellre än jag får något tillbaka och jag förväntar mig aldrig något heller...
men jag hoppas däremot!
kärlek
till mina vänner
ni är
UNDERBARA
jag är så
TACKSAM
att ni finns för mig
och står ut med mig och mina tankar

onsdag 12 oktober 2011

tänkvärt

...känner nu ett lugn...


,,,kloka ord från min kloka kaffeböna jag besökte idag...

tisdag 11 oktober 2011

vab

dagen började tidigt, alldeles för tidigt... tog bussen... åt en morgon fika på fiket medan jag väntade... åkte med tåget... då kom telefonsamtalet... hoppade av på närmsta station... väntade... tog tåget tillbaka... väntade... och tog bussen hem igen!

och här är jag nu... hemma fast jag borde varit borta... men det tillhör mammalivet... barn blir sjuka och det gör ingenting!

vi har kollat på tv tillsammans... vi har pratat lite... det är rätt så skönt ändå att hon vill berätta vad hon tänker på... det där stora och det där lilla! jag vill att mina barn ska berätta och vågar berätta, även om det inte alltid är de sakerna jag vill höra... barn kan göra fel, vuxna med...

dessa små samtal har vi... det är viktigt för mig - det är viktigt för dem!
jag vill ge mina barn min tid och min kärlek istället för massa onödiga och dyra prylar... bara för det är det som jag tror på!

nu ska jag se till att hinna med lite tvätt och städ när jag ändå inte är där jag skulle varit... för vardagen finns här och den ska hinnas med också!

måndag 10 oktober 2011

jag mår illa!!!

just nu är det inte lätt att inte skriva för mycket... jag mår så illa av en viss person... jag känner inte personen och ändå så påverkar personen mig!!! och det är allt annat än positivt!!!

personen är allt som jag inte står för... jag har aldrig pratat med personen... men tanken på att våra vägar nån gång kommer korsas får mig att fasa!!! och om vi skulle stöta ihop vet jag inte vad skulle kunna komma ut ur min mun... jag har ingen aning faktiskt... personen är inte ens i mina ögon värd att tilltalas av mig, inte ens värd att tittas på av mig!!

man kan undra varför jag lägger ner sån energi på personen... men grejjen är att vissa inte verka fatta att jag inte vill veta nåt om personen... de verkar tro att det är okej att prata om personen med mig... jag VILL inte veta!!! så varför kan de inte bara vara tysta??

bara för att för att personen är i samma krets som andra personer som finns runt omkring mig... de som är frivilliga, de som bara finns och de som kommer att försvinna med tiden mer och mer... så är det inte okej att prata med mig om personen!!

jag vill inte höra om hur illa personen behandlar andra människor i sin närhet pga att personen inte kan stå för den den är... jag vill inte höra!! när ska de förstå??

det konstiga är att det finns vissa som behandlas illa av personen, men ändå älskar personen... och det får mig att vilja spy!! hur kan man upphöja en person till skyarna som inte visar respekt och som ljuger... och att dessutom vara medvetna om det!!?? nu går jag och kräks!!

söndag 9 oktober 2011

Borta bra men Hemma bäst

det blev en energigivande helg med två av världens underbaraste människor... jag känner honom visserligen inte så väl, men med tanke på att hon gifte sig med just honom så måste han ju tillhöra den kategorin. henne däremot känner jag väl... mycket väl...
när jag ser dem så inser jag att vissa person är menade för varandra, de bara passar, de bara funkar, de bara är rätt...

när jag kommer hem till folk, oavsett om jag känner dem väl, är ytligt bekant eller träffar dem av en slump... så är det ganska spännande att känna vilket intryck jag får!
det spelar egentligen ingen roll hur många som bor tillsammans, hur städat det är, vilken inredning de har eller hur stort de bor... för det är personerna som bor där, som avgör för vilken känsla hemmet förmedlar... för mig, när jag kommer hem till någon, så är det viktigaste hur de får mig att känna när jag kliver innanför tröskeln... jag vill känna mig varmt välkommen... och precis så kände jag när jag kom ner till den stora staden, för deras gästvänlighet var både varm och stor! de hade tänkt på de små detaljerna!

vi har ätit gott, vi har druckit gott, vi har mått gott vi har tom sovit gott... hunnit att shoppa massa och skvallra ännu mer! för det är sånt som jag som kvinna mår bra av.. att prata... prata... och prata... det är nästan lika skönt som tystnaden som bara vänner kan dela med varandra... att bara vara... och njuta!

egentligen hade jag ju tänk att jag skulle skriva om ett annat ämne som jag gått och funderat på denna helgen, men men... fingrarna bara flög fram på tangentbordet om något annat... vem vet, i morgon kanske det kommer i stället... för nu är jag trött... riktigt trött!

mina barn sover där de ska... i sina sängar... det känns trygg och skönt... nu ska bara jag lägga mitt huvud på kudden och slå igen mina blå och drömma...

torsdag 6 oktober 2011

storstaden nästa

ikväll packar jag... för i morgon bär det iväg till stora staden för en myshelg... åh det ska bli så underbart!

benen är rakade och lite till... naglarna är klippta och målade i nåt ljust lila/vitt nagellack... håret är dock inte nyklippt... hade en tid för klipp och färg idag som jag avbokade... hade ändå inte kunnat då lilla tjejen förvandlades till ett strykjärn i tisdags när jag hämtade henne... jaja, det är bara att hoppas på att sminket gör underverk så att ingen noterar detta...

mina (svindyra) lee-jeans ligger framme, den svarta kavajen och en lite andra detaljer för en avslappnad skön höst-look... hoppas jag... (for your information har jag tom tagit fram mina snyggaste underkläder... kanske det kommer göra nån skillnad)

och sen har jag dammat av mina high-heals... eller vad de nu kallas... köpte dem för 10 år sen och synd att säga att det syns... de intakta och fina iaf och i morgon åker de på... jag måste nog dock öva att gå i dem i kväll... rak i ryggen och in med magen och le... japp, det kommer funka?!

nu tillbaka till verkligheten... nu är "halv åtta hos mig" slut och jag ska vara en duktig mamma och borsta tänder, pussa på mina barn, stoppa om dem och pussa lite till på dem... och sen är det dags för det vanliga kvällsplocket!

ps. nu har svaret kommit på mitt sms

analysering

jag gillar inte när jag vaknar mitt i natten och är klarvaken... för då flyger tankarna åt alla håll, in i vartenda hörn... jag ananlyserar något som har hänt och vad jag tror kommer hända i olika scenarion och vilka konsekvenser det kan få... i natt var en sån natt, jag analyserade och analyserade... men kom jag fram till något som verkade vettigt?! eller som kunde förklara vad jag egentligen känner?! svar nej!

2 steg fram, 3 steg bak, ett steg fram, 5 steg bak, 4 steg fram, 1 steg bak... och så fortsätter det... frågan är hur länge?! eller är det så att det egentligen är 1 steg fram hela tiden, det är bara att jag inte har tålamod och att det då känns som det går bakåt och när nånting händer så känns det som att det går lite snabbare framåt?! ja, tänk om jag visste...

livet är som en stig, en väg och ibland som en motorväg... den kan helt enkelt se ut hur som helst... och vädret det kan variera det med... spännande och utmanande för en del... jag gillar dock att känna kontroll så om det regnar, snöar eller solen skiner spelar inte någon roll för då kan jag ju åtminstonde se framåt... MEN jag hatar när det är dimmmigt... jag gillar inte när jag inte kan se vad som kommer hända längre fram!
och det är precis så mitt liv ser ut och jag har fått vänja mig sakta men säkert, för det finns inget val... jag måste lära mig att gilla det och se livet som en utmaning en dag i taget... och jag lovar att det minsann inte är lätt... men jag ligger i och försöker så mycket jag bara kan... att våga släppa kontrollen, att inte behöva veta nästa steg, utan kunna njuta och leva i nuet...

kommer jag få ett jobb?
kommer jag att flytta?
kommer jag köpa ett hus?
kommer jag att vara singel?

när jag blir 30 ska jag vara rik, snygg och yngre... som min syssling till författare skrev, men hon skulle bli det tills hon fyllde 40. så nu vet jag vartåt jag strävar och det könns skönt nu när jag ska starta denna fantastiskt underbara regniga dag... och jag är egentligen inte ironisk... för hösten är min absoluta favoritårstid!

ps. jag fick aldrig nåt svar på mitt sms.

onsdag 5 oktober 2011

kärleksfilm

jag tror på kärleken, jag tror på romantiken finns... tänk vad ett litet sms, ett snabbt telefonsamtal eller att bara få vara nära någon betyder, att det finns nån som tänker på dig, som längtar efter dig och som ler av tanken på att du finns! någon som hittar på små överraskningar för dig bara för att han så gärna vill...

jag och min lilla kollade på en film, en kärleksfilm... och jag måste ha blivit mer sentimental på senare tid... för tårarna bara rullade ner.
eller kan det vara för att jag längtar efter att oxå bli så där kär och lycklig med någon?! ja, vem vet... tårarna rann iaf... och sminket med dem... och det kändes skönt, en del påstår att det är en skön känsla att gråta och jag kan hålla med dem... ibland...

jag skickade just ett sms till mannen som mitt hjärta just nu slår ett exta slag för... ska bli spännande att se svaret... synd bara att jag är så otålig!

välkommen

om jag ska vara ärlig... och det är ju bäst man är... så vet jag inte vad jag kommer skriva om... men vad spelar det för roll?!

idag är det en sån där skön höstdag, vinden spelar i trädkronorna så löven faller, och jag har legat för länge i sängen utan att gå upp! det är inte mitt fel att sängen är så skön, kuddarna är kramsugna och att täcket prasslar. täcken som prasslar... jag bara älskar det... det är min hemliga fetish. ja, jag njuter av att krypa ner i en kall säng med nytvättade hårda lakan som prasslar! det är klart att om en het man ligger mellan lakanen, sååå... gör jag mer än gärna ett undantag. (bara om vi skakar lakanen innan vi ska sova, haha, nädå...)

duschen kallar på mig och säger att det är dags att ta tag i dagen. raka benen och skrubba kroppen och sminka till mig lite efteråt kanske?
jag har investerat i lite produkter... ja det är faktiskt sant... snart 30 år och det är dags att bli en riktig kvinna!
jag har köpt ansiktsvatten, rengöringsskum, dagkräm, nattkräm och tom ögonkräm, ögonbrynsfärg med inbyggd borste, tre olika brunkrämer eller var det puder... eller foundation...eller en av varje? hmmm... jag har iaf fattat hur man använder nästan allt, det enda jag inte har en susning om, är vad som är skillnad mellan rengöringskum och ansiktsvatten! får antingen googla på det eller så frågar jag min privata make-up rådgivare!